Search results

Hur stor pott pengar ska rektor själv kunna förfoga över? Frågan har blivit högst aktuell under hösten då det stått klart att rektor överskridit sin budget för strategiska forskningsmedel med 40 miljoner kronor för 2014 och även intecknat stora delar av 2015 års pengapåse. Styrelsen godkände vid novembers möte ett minus på rektorskontot för i år med maximalt 40 miljoner kronor och nästa år med 30

https://www.lu.se/artikel/styrelsen-godkande-minus-pa-rektorskontot - 2025-10-03

Huruvida den skånska långsamheten är en livsfara eller möjlighet, förblev oklart då Kunskapskabarén bjöd in till en föreställning på det temat. Helt klart var dock att idén med att leverera forskning i form av improvisationsteater gick hem hos publiken. Fredrik Nilsson berättar om Linnés möte med den skånske bonden som han ansåg "voro ovan att tänka annorlunda" – och så var den dryge skåningen föd

https://www.lu.se/artikel/skansk-langsamhet-pa-kunskapskabaren - 2025-10-03

– Vi hade nästan återhämtat oss efter avgiftsreformen, men nu tappar vi 25 procent av våra studenter från tredje världen igen, säger Richard Stenelo, områdeschef för rekrytering vid Externa relationer. Tappet blir följden av att den nya regeringen inte fullföljer den tidigare utlovade höjningen på 50 miljoner kronor till stipendier för studenter utanför EU. Nye statssekreterare Anders Lönn upprätt

https://www.lu.se/artikel/budgetproppen-farre-stipendier-och-kvalitetspengar-till-utbildningen - 2025-10-03

Universitetsstyrelsen tog beslut om resursfördelningen för 2015. Nästa år anslår regeringen sammanlagt drygt 1, 8 miljarder kronor till utbildning på grund- och avancerad nivå vid Lunds universitet. Varje fakultet får finansiera gemensamma åtaganden genom att 2,8 procent dras av deras utbildningsanslag. Forskning och forskarutbildning får ett anslag på totalt cirka 2 miljarder kronor. Nytt för näs

https://www.lu.se/artikel/lus-budget-mer-pengar-till-kvinnliga-professorer - 2025-10-03

En rosa städvagn är ingen vanlig syn. Men även om färgen är det första man lägger märke till, är det inte det rosa skimret som får folk att stanna och samtala. Patrik Nilsson, doktorand i aerosolteknologi på LTH, diskuterar städares arbetsmiljö på Gilla jobbet-mässan. Städvagnen är en rullande utställning på Gilla jobbet i Stockholm, en mötesplats för arbetsmiljö, och Patrik Nilsson är den som kör

https://www.lu.se/artikel/samtal-runt-stadvagn-inspirerar-till-forskningsprojekt - 2025-10-03

Medieskandaler är nödvändiga. De fungerar som en generator för det som vi måste prata om. Det menar forskaren vid Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap Mia-Marie Hammarlin som djupintervjuat ett dussintal personer som varit utsatta för drev. I intervjuerna framgår också – inte förvånande – ett stort mänskligt lidande Medieforskaren Mia-Marie Hammarlin har studerat en rad medieskanda

https://www.lu.se/artikel/allt-vanligare-att-drevet-gar - 2025-10-03

Stefan Lindgren, professor i medicin, var nyligen värd för en stor nordisk konferens i Lund om vad som krävs inom vårdyrkesutbildningarna för att klara framtidens globala hälso- och sjukvård. Här listar han de fem viktigaste slutsatserna från konferensen. Stefan Lindgren listar utmaningar för vårdyrkesutbildningarna framöver. Foto: Ulrika Oredsson • Tyngdpunkten i morgondagens hälso- och sjukvård

https://www.lu.se/artikel/listan-om-framtidens-globala-sjukvard - 2025-10-03

Lovisa Brännstedt har redan bestämt titeln på sin kommande avhandling om den romerska kejsarinnan Livia: ”Femina Princeps”. Det är latin för ”kvinna”, kombinerat med en term som bara brukade användas om män. I sitt privatliv kombinerar hon också aktiviteter som brukar förknippas med kvinnor respektive män: å ena sidan att sticka, å andra sidan att dricka öl och titta på sport. Antiken och sticknin

https://www.lu.se/artikel/folk-vurmar-antiken-och-stickning - 2025-10-03

Jesper Olsson, fakultetskoordinator på Kansli HT efterlyser fortbildning i engelska för administratörer. ”Internationalisering ställer högre krav på administratörer” – så stod det i LUM för tre år sedan. Det en artikel som rapporterade från en KIA-kurs på temat ”Administratören – en viktig del av ett internationellt universitet”. Vi som var med på kursen var eniga om att vi sett en stor förändring

https://www.lu.se/artikel/insandare-sprakstod-administratorer-saknas - 2025-10-03

Göran Molin, professor i livsmedelshygien på LTH, är kritisk till påbudet att alla universitetets lärare ska genomgå högskolepedagogisk fortbildning. I dessa de yttersta av tider skallar ropen att universitetslärare måste bli bättre. Och visst – universitetets ambition att stödja och utveckla sina lärares pedagogiska kompetens är lovvärd. Det som dämpar min egen entusiasm är inslagen av tvång och

https://www.lu.se/artikel/gasttyckaren-hogskolepedagogik-den-nya-teologin - 2025-10-03

Allt mer forskning bygger på stora datamängder – big data. Det gäller inte bara teknik, medicin och naturvetenskap utan i allt högre grad också humanvetenskaperna. Datamängderna innebär fantastiska möjligheter, men också stora utmaningar. Hur hanterar Lunds universitet dem? Får forskarna det stöd de behöver? Rustar vi studenterna för att möta den digitala revolutionen? LUM gör nedslag inom forskni

https://www.lu.se/artikel/big-data-kraver-goda-navigatorer - 2025-10-03

Astronomiska mängder ny information om världen, om våra arvsanslag och vanor skapas hela tiden digitalt. De erbjuder en guldgruva för forskningen – förutsatt att man kommer åt datamängderna, kan lagra och analysera dem. – Vi har gott om spetskompetens på området, fler och fler delar av Lunds universitet närmar sig tröskeln för när big data blir en självklarhet i forskning och undervisning, säger S

https://www.lu.se/artikel/big-data-i-forskningen-bade-verklighet-och-retorik - 2025-10-03

Digitalt lagrad information så omfattande (vanligen terabyte och petabyte) att den är svår att bearbeta med traditionella metoder. 1,5 petabyte = storleken på tio miljarder foton på Facebook 2,5 petabyte = mängden information/minnen som en mänsklig hjärna kan lagra 20 petabytes = mängden data som varje dag processas av Google (siffran är från 2012) Var: Skapas inom bl.a. meteorologi, bioinformatik

https://www.lu.se/artikel/detta-ar-big-data - 2025-10-03

I en stor datorhall på Margaretavägen i Lund, bredvid LDC, surrar det för fullt. Här jobbar superdatorerna Alarik, Erik och Platon – Sydsveriges kraftfullaste – med att räkna ut komplexa problem som lundaforskare inte förmår bringa ordning i på egen hand. Just nu samsas en simuleringskörning av ett kommande MAX IV-strålrör med beräkningar i astrofysik och data från Lund University Bioimaging Cente

https://www.lu.se/artikel/lunarc-universitetets-kraftcentrum - 2025-10-03

– Det satsas alldeles för lite på teoretisk datavetenskap inom både forskning och utbildning – i Lund och i hela Sverige. Det Lunds universitet behöver är en stark och samlad forskningsmiljö inom algoritmer inte minst – en miljö som kan fungera som en bred teoridrivande bas. Omdömet kommer från Thore Husfeldt, professor i datavetenskap och expert på algoritmer och beräkningskomplexitet. Thore Husf

https://www.lu.se/artikel/det-satsas-alldeles-lite-pa-teoretisk-datavetenskap - 2025-10-03

Bättre karriärvägar och ett större databeräkningscentrum. Det behöver universitetet satsa på för att möta framtiden vad gäller big data, anser partikelfysikern Oxana Smirnova. Partikelfysikern Oxana Smirnova menar att big data är för omfattande för forskarna att sköta själva. Oxana Smirnova är universitetslektor i partikelfysik. Hon sysslar med beräkning av extremt stora datamängder och är bland a

https://www.lu.se/artikel/oxana-smirnova-vi-behover-anstalla-fler-tekniska-experter - 2025-10-03

Den enorma ökningen av data inom biologi och medicin skapar nya utmaningar för forskarna. Att utvinna information ur databaserna är forskarvärldens nya gruvarbete. Dag Ahrén lär ut databasgrävande till biologer. Han ingår i ett nationellt nätverk av bioinformatiker, BILS (Bioinformatics Infrastructure for Life Sciences). Forskningsingenjör Dag Ahrén konstaterar att det har skett en väldigt snabb u

https://www.lu.se/artikel/datamining-forskarvarldens-nya-gruvarbete - 2025-10-03

Universitetet borde satsa tvärvetenskapligt på bioinformatik. Forskarna behöver stöd i att tolka alla data som väller in. Det menar professor Mauno Vihinen. Mauno Vihinen, professor i proteinbioinformatik, efterlyser bioinformatiska helpdesks på lokal nivå ute bland forskarna. Bioinformatiken i Lund är inte tillräckligt organiserad. Den saknar samordning över fakultetsgränserna. Det konstaterade p

https://www.lu.se/artikel/battre-inblick-i-databasvarlden-kan-ge-ny-tvarvetenskaplig-forskning - 2025-10-03

En bild från en vanlig mobilkamera har idag en storlek på nästan 2 megabyte. Då kan man tänka sig de enorma datamängder som alstras av kameror som tar tusentals bilder i tre dimensioner av en enda kroppsdel eller ett enda vävnadsprov. Så här ska data från den kommande nationella 7-Tesla-kameran hanteras, visar Freddy Ståhlberg. De samlas på LU, men ska sedan kunna föras över på ett säkert och snab

https://www.lu.se/artikel/otroliga-datamangder-i-nya-medicinska-bilder - 2025-10-03

Några som ofta – och framgångsrikt – analyserar stordata ur olika perspektiv är matematikforskarna inom bildanalysgruppen. Med hjälp av geometri, algebra och statistik upptäcker de nya mönster och samband i bilder, oavsett om det handlar om pixlar, ord eller radiosignaler. Matematikprofessor Kalle Åström. – När det här analysmaterialet växer så här drastiskt hittar man korrelationer som kanske int

https://www.lu.se/artikel/matematiker-soker-nya-monster-i-bilder - 2025-10-03